torsdag 11 december 2014

Det lider mot jul

De senaste veckorna har vi varit sjuka om vartannat. Lucas hade en hemsk hosta som höll i sig riktigt länge, och som gjorde att han sov (och därmed vi) dåligt då han vaknade när han hostade på nätterna. Tydligen var det något som gick på förskolan för alla barnen verkar ha haft detta nu. Jag klarade mig från detta men fick istället en efterhängsen bihåleinflammation som först gick över på ett par dagar men som sedan kom tillbaka med full kraft en vecka senare. Men lite sjukdomar på vinterhalvåret är väl något man får räkna med nu när de ökända dagisbakterierna följer med hem ... Tina har så klart klarat sig från sjukdomar men hon har varit trött och lite stressad av både jobb och julstök. Alla sjukdagar har resulterat i många tillfällena att ligga hemma i soffan och mysa.






Vi har ju inte klippt Lucas en enda gång sedan han föddes, och nu börjar han bli riktigt långhårig. Tina utnyttjade detta genom att sätta upp hans guldlockar i en tofs! Visst ser han cool ut! :-) Trots det börjar det nog bli dags att trimma ner det en aning iaf ... 



  I helgen som gick så var det dags för att baka pepparkakor. Lucas gillar ju att hjälpa till att laga mat, och detta var ju minst lika roligt. Han upptäckte snabbt att degen ju är lika god (om inte godare) som de gräddade kakorna. Tydligen hade de bakat både pepparkakor och lussekatter på förskolan veckan innan, så han fattade galoppen direkt! Tina var lite påhittig och klippte till ett par former som blev väldigt populära - en bil, en apa (Pippis Herr Nilsson) och så den självklara favoriten - Pippi själv! Lite knepiga var de allt att hålla ihop men oj vad glad Lucas var för dem!








Slutligen så var vi idag på förskolans Lucia-firande. Barnen och pedgogerna (dvs fröknarna) har förberett sig på detta i nästan två veckor genom att baka, tillverka olika julpynt och tränat på olika sånger. Vi kom dit strax innan det skulle börja (kl 15.30) och vi hade precis tid att sätta på den fantastiska lussekattsdräkt som Tina sytt till Lucas. Ännu en möjlighet för Tina att få utlopp för sin kreativa ådra! Och så fin den blev, och så söt han var i den! Lucas var givetvis lite förvånad att både mamma och pappa kom till förskolan samtidigt, och när det var dags för barnen att gå i Lucia-tåget till det rum där föräldrarna väntade så ville Lucas absolut inte att vi skulle lämna honom "ensam" med de andra barnen och fröknarna, så jag fick gå med i tåget som moraliskt stöd. Han sjöng inte men tack vare att jag var med så grät han inte heller ... Men de andra barnen sjöng så fint. Helt otroligt att 3-5-åringar kan lära sig så många sånger utantill, på så pass relativt kort tid som de ändå haft! Verkligen imponerande! Efter sångstunden bjöd de på de pepparkakor och lussekatter som barnen bakat. Lucas var mycket medveten om att han hade bakat de pepparkakor som låg i påsen med hans namn på, och bjöd stolt sin mamma och pappa på dem. Och det var inte tal om att spara några, vi skulle bestämt äta upp allihopa. Vi delade dem "broderligt" ... En till pappa, en till mamma, och en till Lucas! Efter fikat lekte vi lite till - Lucas är ivrig att visa upp alla leksaker och de olika foton och pysselsaker som de gjort. Jag får en känsla av att han vill att vi ska förstå hur han har det på dagarna när vi inte är där. Han "berättar" om alla kompisarna och vad de brukar göra, givetvis inte i ord utan i gester och i ljud. Men det är inte svårt att förstå!




 

Nu är det snart bara en vecka kvar på förskolan innan det är dags för julledigt! Två veckor tillsammans ska bli väldigt mysigt och skönt! Som vi har längtat, känns som det varit lite stressigt på slutet ... Efter nyår kommer både jag och Tina att gå ner till 90%, vilket kommer att innebära att vi kommer att turas om att vara hemma med Lucas varje fredag. Det ska bli skönt, och kommer ju göra att veckorna blir lite "kortare". Förhoppningsvis gör det även livet lite lättare för oss, och framför allt för Lucas! Vår älskade lilla lussekatt!

tisdag 11 november 2014

Fars dag

I söndags blev jag firad (för andra gången i mitt liv) på Fars dag! Och det var inte lite heller ... Det började med att Tina gav mig två timmars sovmorgon, till kl 8! Vilken lyx!!! Bästa på länge! När jag vaknade stod frukosten färdig på köksbordet! Dessutom låg där ett par fina presenter (som troligtvis Tinas fixat) samt ett kort som Lucas gjort själv på förskolan. Tydligen hade de haft en pysselstund en dag i veckan där målet var att göra något till barnens pappor (så klart, med tanke på Fars dag). Riktigt fint kort, och Lucas kom fram till mig och räckte över det själv, och det kändes verkligen som att han förstod att han hade gjort det till mig. Vilken känsla!

 

Efter den stadiga frukosten var vädret riktigt fint, så vi passade på att gå ut en sväng. Det blev (så klart) en tur till lekplatsen i vår park. Lucas var på toppenhumör och lekte både på och utanför lekplatsen. En av hans favoritlekar just nu är "rida häst", och mamma är så klart bäst som häst. Ganska ofta gnäggar han och sträcker upp armarna mot oss, och då är det ju svårt att säga nej ... :-)









lördag 11 oktober 2014

För mycket

Kan man få för mycket av Lucas!? Kanske någon enstaka gång men allt som oftast inte! Men två kopior till hade nog varit i tuffaste laget... ☺

Idag tar vi en liten shoppingrunda på stan! Solen lyser, det är riktigt varmt o Lucas är på strålande humör! Härligt!

lördag 27 september 2014

Lucas är 1,5 år!

Idag fyller Lucas 1,5 år! Tänk vad tiden går! Det var ju inte länge sedan vi hade 1-årskalas här hemma! Nu har han gått på förskola i sex veckor och jag kan lugna er med att det går mycket bättre nu än vad det gjorde under de första veckorna! Att han behövde en inskolningsperiod var ju inget konstigt; det var ju en jättestor förändring i hans liv. Men nu springer han in på förskolan när vi klivit av cykeln på morgonen, och när han får syn på sin favoritfröken (Nermina) kastar han sig i hennes armar. Nästan så att man blir lite avundsjuk... Och även om han leker fint och sover väldigt bra på förskolan så springer han mot Tina när hon kommer och hämtar honom på eftermiddagen. Det blir trots allt rätt så långa dagar för honom, och det märks då han är väldigt trött de sista timmarna innan han lägger sig för natten.

Idag, den 27 september 2014, har alltså Lucas varit med oss i hela 18 månader! Det känns som att det bara blir bättre och mer kär för varje dag! Han lär sig något nytt hela tiden och man kan kommunicera med honom lite mer för varje dag! Dock säger han inte så många ord ännu, men han förstår väldigt mycket (enligt förskolefröknarna: "han förstår verkligen allt, han är så duktig och snäll"), och han svarar artigt ja och nej på alla frågor han får. Dagen till ära så tog han lite sovmorgon, till kl 7. Det tackar mamma & pappa för! Han verkade vara utsövd och samtidigt full med energi när han njöt av att ha både sina föräldrar och mormor (som är på besök) som sällskap till frukosten.




Givetvis ville vi köpa en liten present till honom. Eftersom han verkligen älskar att läsa böcker så var valet självklart! Vissa av hans böcker har varit med länge nu, och det är skönt att få något nytt! Det blev en bok av Jan Lööf som han säkert kommer ha mycket kul med. Nu börjar han förstå konceptet med presenter och han var ivrig med att hjälpa till att öppna den. Givetvis ville han "provläsa" den direkt!



Som sagt är mormor på besök, och det finns ett speciellt skäl till det! Jag och Tina ska nämligen få lite egentid och åka upp till Göteborg och gå på opera (Figaros bröllop). Det ska bli himla kul och samtidigt skönt att komma ifrån lite! Och mormor har ju passat Lucas förr så det kommer säkert gå jättebra! Idag har ju Lucas kusin Chloe födelsedagskalas, och det ska Lucas och mormor gå på i eftermiddag! Lite tårta säger nog Lucas inte nej till ... :-)

Ha det fint! Kram

tisdag 16 september 2014

Inte igår!

Nej, det var inte igår jag skrev något här... Men nu får jag ju komma tillbaka bara helt enkelt.

Nu har Lucas varit 4,5 veckor på förskolan!! Tänk vad tiden går... Det som är mest anmärkningsvärt under dessa 4 veckor är att vi inte behövt ta en enda vabb-dag, inte EN! Det måste betyda att han har ärvt mitt immunförsvar... (peppar, peppar).
Nu är det dessutom så att han inte gråter längre på dagarna. När jag kommer och hämtar honom så säger fröknarna att det går mycket bra, att han äter bra, sover bra och leker mycket med byttorna i sanden.
Han blir väldigt glad när jag kommer och har oerhörd koll på att vi ska gå in och hämta hjälmen innan vi ska cykla vidare.
Däremot märker man att han är trött... han behöver sova mer på natten eftersom han "bara" sover 1,5 h på förskolan. Men vi kommer mer o mer in i rutinerna där han får mat tidigt och vi kan börja kvällsrutinerna lite innan 7 redan.
I helgen var det fullt schema med familje-trevligheter. På lördagen var det Svenby-golf o jag o Lucas anslöt till lunchen efter. På söndagen firades moste May-lis i Falsterbo med härlig lunch o tårta. För första gången kunde man se hur han tyckte det var riktigt kul att leka med Noah. Dom sprang omkring och jagade varandra... o så blev det såklart lite golf i trädgården (fast Lucas tyckte såklart det var roligare att lägga plast-golfbollarna i vattenbadet...).
Här är en fin bild på familjen från Falsterbo.

Jag återkommer med fler inlägg, lovar!
/Tina

lördag 6 september 2014

En dag i Lucas liv

Lördag 6:e september 2014

I morse skulle Tina flyga till Dublin för konferens med jobbet. Hennes väckarklocka stod på halv sex, och det verkade nästan som att Lucas kände på sig att mamma skulle åka iväg för han vaknade t.o.m. strax före hennes klocka ringde. Jag gick in och hämtade Lucas (samtidigt som Tina gömde sig i arbetsrummet) och tog in honom till vår säng och försökte få honom att somna om. Det var dock som förgjort och ganska snart hörde han mamma och sprang ut till henne. Perfekt, "sovmorgon" på helgen!

Tinas taxi kom strax före kl 6, och vi vinkade hej då till henne. Efter lite gröt för Lucas så stack jag och ut sprang en runda. Lite tidigare än planerat men vädret var riktigt härligt trots den arla morgonstunden! Jag trodde nog att Lucas skulle somna i springvagnen, men det var inte ens nära... Istället - pigg och glad!



Efter lite stretching var det dags för frukost nummer 2 för Lucas (och första för mig) - ostmackor och yoghurt. 

  


Eller ja, vi hann precis få i oss mackorna innan Tina hörde av sig. Hon hade glömt passet hemma. Typiskt ... Efter lite dividerande kom vi fram till att jag och Lucas var tvungna att åka över med hennes pass för att hon skulle hinna med nästa flyg. Snabbdusch för mig, snabbklädombyte för Lucas och snabbcykling till Hyllie, och vips så satt vi på tåget till Köpenhamn (kl 9)! Lite spännande var det allt för Lucas att åka tåg, och titta på den stora båten i havet!





Vi lyckades fixa en ny biljett till Tina och hon lyfte (lite omtumlad) mot Dublin endast ett par timmar försenad. Jag och Lucas kunde slappna av och tog oss sakta hemåt igen. Väl hemma var det dags för lite mellanmål och vi smaskade i oss några av våra sista plommon. Sedan packade vi ryggsäcken och tog bilen ut till Torup och Bokskogens dag. Lucas brukar ju somna i bilen och nu var inget undantag - han somnade innan vi svängt av Vanåsgatan.


Jag hade bara tänkt att han skulle få sova den halvtimmen det tar att köra dit, men när vi kom fram så sov han så djupt att jag lät honom fortsätta att sova. Han sov i nästan en timme till, och vaknade alltså lagom till lunchen. Den intog vi på Friluftsgården i Torup. Jag hade tagit med en portion moussaka som vi delade på. Sedan köpte vi lite pannkakor och en bit (glutenfri) mandeltårta också. Lördagsgodis! Lucas åt med stor aptit! :-)
 

När vi kom fram insåg jag att Bokskogens dag inte var idag utan imorgon. Synd men det var riktigt fint väder så vi passade på att leka lite trädjuren på lekplatsen och med änderna i dammen innan vi stack iväg på en vandingsled i bokskogen.



Lucas satt i ryggsäcken till en början, men snart ville han gå själv. Han har blivit så stor nu att det inte är några problem att gå med/bredvid pappa. Skogen var otroligt grön och härlig, så himla fin! 



Jag hade tänkt att ta en lite kortare led men råkade hamna på 2km'aren istället och den var nog lite väl lång för Lucas. Han tröttnade efter ett tag och ville bara "komma fram" - jag fick bära honom på armen sista 800 m då han varken ville sitta i ryggsäcken eller gå själv. När vi var tillbaks gick vi till skogslekplatsen, där det var fullt med andra barn. Lucas ville allra helst sitta på marken och leka i/med myllan. 



När vi kom hem igen fick Lucas en banan innan det var dags att leka igen. Denna gången i trädgården (och parken). Leken var den numera välkända "vattna blommor (och allt annat)". Tjoho vad kul!


Sedan var det hög tid att börja tänka på middag. En snabb sväng med vagnen till närbutiken var nödvändig. Lucas stod upp i vagnen hela vägen, så klart! Väl hemma så slängde pappa ihop en Carbonara så fort han kunde. Det var dock inte snabbt nog för Lucas som skrikandes (troligtvis av hunger och trötthet) hejade på pappa det sista. Då vi båda var hungriga åt vi två stora portioner var, och "pratade" knappt alls med varandra. 'Låt maten tysta mun' var riktigt skönt i detta fallet!



Efter en lång dag i skogen är man (eller iaf Lucas) inte speciellt ren. Därmed tappade vi upp ett varmt bad. Vi lekte och plaskade riktigt länge innan jag tvättade rent honom. Skönt att slippa gå till sängs smutsig och svettig!



Kvällsrutinen startade med nya blöja, fortsatte med en snabb tandborstning och värmning av nam-namn-nam (blandning av ersättning och välling). Vi lägger oss i Lucas soffa och läser ett par böcker medan Lucas lutar sig avslappnat mot mig och dricker sin nam-nam-nam. 



Sedan säger vi till slut "God Natt" till lampan (dvs vi släcker den) och Lucas somnar ganska snabbt bredvid mig i soffan medan han fipplar lite med mina öron. När han somnat in ordentligt lyfter jag över honom i hans säng, utan att han vaknar det minsta.

God natt, Lukie! Sov gott! Tack för en fin dag! Älskar dig!